För att kunna tillverka sulfatmassa krävs en fungerande kemikalieåtervinning. I kemikalieåtervinningen återvinner man natriumet och svavlet till natriumsulfid och natriumhydroxid. Den organiska substansen bränns och generar då all energi som behövs i fabriken. Återvinningen av kemikalierna sker i flera steg:

• Indunstning; avdunsta vatten från svartluten
• Sodapannan; svartluten förbränns
• Kausticering; omvandla grönluten till vitlut
• Mesaugn; omvandla kalciumkarbonat till kalciumoxid

Kursen skall ge dig fördjupad kunskap och förståelse för processtegen och processkemin.

Kursen skall ge dig grundläggande kunskap i både fiberlinjen och kemikalieåtervinningen. Du skall få förståelse för hur de olika processtegen påverkar varandra både ur körbarhet och massakvalitet. Sulfatmassa tillverkas genom att man behandlar vedflisen från renseriet med en alkalisk kokvätska i en kontinuerlig eller satsvis kokare och därmed frigör fibrerna. Genom att välja en viss vedråvara och processbetingelser kan man producera en massa med specifika egenskaper.
I kemikalieåtervinningen återvinns de aktiva kemikalierna som används i koket genom att indunsta svartluten från koket, förbränna svartluten i sodapannan och slutligen omvandla grönluten till vitlut i kausticringen samt omvandla kalciumkarbonatet till kalciumoxid i mesaugnen.

Fördjupningskurs som skall ge dig kunskap och förståelse vad som händer kemisk med fibern under hela fiberlinjen samt hur processtegen och dess kemi hänger ihop. För att kunna optimera körbarheten och undvika driftproblem krävs kunskap i kolhydratkemi, kokkemi och blekkemi. Vi kommer att diskutera vedens sammansättning, cellulosa, hemicellulosa, lignin och olika bindningar samt dess kemiska reaktioner. Kokets kemi, kolhydrats och ligninreaktioner. Kokkinetiken påverkan på delignifieringen, kedjeklippning av cellulosakedjan och nedbrytning och utlösning av kolhydraterna samt blekkemin. Man bör ha baskunskap i kemi för att ta till sig kursen.

Vi vill ha en jämnare massakvalitet, högre effektivitet i processen och därmed förbättrade produkter i sulfatmassatillverkning. En optimal sortering av veden, färsk ved in till bruket innebär mindre störningar och minimerade processkostnader. För bästa körbarhet i kokaren krävs optimal flisstorlek och en jämn impregnering av kokvätskan (vitluten). Därför är det viktigt att förstå ved-och fiberegenskaperna, aktuell processteknik och hur man kör renseriet optimalt. Kursen skall ge dig uppdaterad kunskap och fördjupad förståelse för hela processen.

Mekaniska pappersmassor framställs genom att veden sönderdelas och de frilagda fibrerna bearbetas mekaniskt. Processerna styrs så att fibrerna friläggs med största bibehållna längd och ljushet. Vid dessa processer friläggs lameller och fibriller från fiberväggarna och bildar en ”finfraktion” som i sin tur ger styrka och optiska egenskaper. Papper/kartong av mekanisk massa kännetecknas av låg densitet, hög styvhet, hög opacitet och oftast god tryckbarhet. Raffineringsprocessen börjar redan i pluggskruven före förvärmaren eller före raffinören där flisen sönderdelas. Flisen fortsätter i inloppet till raffinören och mellan bommarna, ut kommer långa stickor som passerar malzonen där den bearbetas. Bearbetning av fiberväggarna till önskad mjukhet och fiberytorna till önskad bindningsbenägenhet. Massan slungas ut ur malzonen vid en koncentration på ca 45 %. Blekning av mekanisk massa finns två metoder; reducerande blekning dvs ditionitblekning eller oxiderande blekning dvs med peroxid och natronlut.

Under kokning har det mesta av ligninet lösts ut. Men restligninet måste tas bort för att få en vit sulfatmassa med rätt kvalitet. I blekningen förändra man strukturen på ligninet med kemikalier så att det blir lösligt i alkalisk miljö. Blekning sker i flera steg sk bleksekvenser främst ECF eller TCF. Innan slutblekning förbehandlas massan med syrgas sk syrgadelignifiering för att bibehålla styrkan. Ett bleksteg består av en MC-pump, en MC-mixer, ett blektorn eller reaktor och ett eller flera tvättsteg.