Fiberråvaran kommer till bruket antigen som pumpmassa eller som balar/rullar. I Mälderiet bereds önskad blandning av massa för att papperet/kartongen skall få rätt egenskaper. Därefter mals massan för att bättre kunna bindas till annan fiber. Massan fördelas och blandas med kemikalier för att påverka dess pH-värde. Fyllnadsmedel som krita och kaolin tillsätts för att påverka papperets vithet och opacitet. För att minska papperets vattenupptagning kan limämnen tillsättas mälden samt alun. Stärkelse tillsätts för att öka papperets styrka och styvhet. Retentionsmedel för att öka finfraktion och fyllmedel att stanna på viran. Därefter renas mälden via sileri innan den sprutas ut på viran via inloppslådan. Inloppslådans funktion är att fördela suspensionen jämnt tvärs virapartiet. Arkformning sker genom att viran avvattnas via filtrering eller förtjockning. I presspartiet pressas pappersbanan mot en eller två filtar i flera pressnyp varvid torrhalten ökar till ca 40 %. Pressutrustningens egenskaper och förändringar av pappersbanan påverkar papperets slutegenskaper.

Mäldkemin innebär hur funktionen hos de kemikalier som används vid papper/kartong tillverkning fungerar och påverkar processen. Beroende på slutprodukt och dess egenskaper tillsätts olika funktion och produktionskemikalier som fyllmedel, stärkelse, polymerer till fibern i olika retentionssystem.

I torkpartiet ökas torrhalten till 90-95 % och energiförbrukning ökar markant. Papperets slutliga egenskaper bestäms i hög grad av den mekaniska och termiska behandling det utsätts för under torkningsförloppet. Därför utformas torkpartiet efter papperets slutegenskaper. Torkpartiet består av ett antal torkgrupper där papperet torkas över ånguppvärmda torkcylindrar uppbyggda på olika sätt. Man tar tillvara ångan som genereras och producerar el. I efterbearbetningen bearbetas papperet till rätt format och kvalitet.

Med bestrykning menas att papper eller kartongen skall få en bra tryckyta. Genom att bestryka blir pappersytan jämnare, tar lättare upp tryckfärgen och trycket blir mindre flammigt. Ytskiktet blir poröst med många små porer som ger jämn färgabsorption mm. Opaciteten blir högre och man sparar på fibern. Dessutom ändras ljusheten, den blir högre samt glans. Vid bestrykning av papper och kartong påförs ytan en bestrykningssmet bestående av pigment, bindemedel och tillsatskemikalier.